SVARTKÅL!
Tid och sort.
I mitten av mars är det dags att så svartkål, också känd som palmkål. Den vanligaste sorten heter Nero di Toscana, den trendigaste Cavalo Nero och vill du odla och äta din svartkål som späd salladsgrönsak kan du försöka få tag på Jagallo Nero.
Förkultivera.
Svartkål kan sås direkt på växtplatsen men med förkultivering får du bättre kontroll och starkare plantor. Enklast är att bredså i öppet brätte med dräneringshål i botten. Det finns öppna brätten att köpa men det går precis lika bra att använda den typ av plastlådor som vindruvor och annan frukt från affären förpackas i, eller tillverka egna av tomma 1 1/2-liters mjölkpaket: skär eller klipp bort den breda långsidan och gör några hål i botten. Du behöver inte använda såjord utan kan gå direkt på plantjord förutsatt att den är av hög kvalitet och mycket finfördelad utan grövre inslag. Fyll brättet med jord, vattna igenom, så fröna 1 cm djupt och täck med jord.
Kallsådd.
Svartkålen är en köldtålig rackare och fröna gror redan vid 5° C. Har du växthus eller drivbänk så vill jag därför rekommendera kallsådd framför förkultivering inomhus. Kallsådder behöver inte vattnas lika ofta som inomhussådder och plantorna blir aningen kraftigare redan från början. En annan fördel är förstås att de slipper trängas med allt annat som måste förkultiveras inomhus. Det hela är mycket okomplicerat. Ställ ut dina sådder i växthuset eller drivbänken och låt fröna själva bedöma när det är säkert att gro.
Har du varken växthus eller drivbänk går det naturligtvis också bra att förkultivera inomhus men då blir de unga plantorna lite rangligare.
Planera.
Hur mycket svartkål vill du odla? I ett normalstort hushåll är det lagom med fem stora plantor vilket är ungefär vad som får plats i en pallkrage av den stora modellen. Men är man inte lagom ska man naturligtvis unna sig tio plantor fördelade på två pallkragar eller två kvadratmeter trädgårdsland. Du bestämmer.
När plantorna kommit upp en bit är de dags att välja ut de starkaste och gallra bort resten. På så vis får de du sparar större utrymme för sina rötter – är det någorlunda glest bland plantorna i dina odlingstråg slipper du omskola dem innan du planterar ut på växtplatsen mitten av maj. Och kasta inte bort det du gallrar ut, späd svartkål är delikat i en sallad.
Växtföljd.
Kål ska aldrig odlas på samma plats år efter år, då kan den drabbas av rotklumpsjuka, en virussjukdom som inte bara har ihjäl din kål utan dessutom sätter sig i jorden och gör den obrukbar de närmaste tjugo åren.
Säkrast är att tillämpa 4:årig växtföljd, alltså att odla kål där du föregående år odlat baljväxter och låta kålen följas av lök eller rotfrukter som i sin tur följs av potatis.
Det är därför viktigt att du gör någon form av anteckning om år och växtplats så att du kan gå tillbaka och kolla när du om två, tre eller fyra år undrar vart du odlat svartkål och när.
Odlingsappar.
Tillhör du dem som brukar slarva bort dina viktiga anteckningar så kan du göra som jag och skaffa en app som hjälper dig att hålla koll, inte bara på växtföljd utan i stort sett allt som rör dina odlinga. Som när det är rätt tid att sätta frön, plantera ut, gödsla, skörda osv.
Nu tänker du kanske att det är själva appen som ska radiostyra ditt odlande så att du slipper tänka själv men riktigt så funkar det inte. Appen fungerar som en odlingsdagbok där du dokumenterar vilka växter du odlar, var du odlar dem, när du sår och planterar ut osv i bild och korta anteckningar.
Säg att du planterar ut årets svartkål i pallkragen som vetter mot grannen X. När du är klar öppnar du appen och registrerar denna viktiga händelse med en bild på svartkålen. Appen noterar växtsort, datum och plats. Alltsammans tar ungefär tjugo sekunder och för den riktigt stressade kan det förstås kännas som slöseri med tid.
Det är det inte, tro mig.
När du i efterhand kan gå tillbaka och se vad du gjorde förra året så kommer du fatta vilken guldgruva det är. Blev svartkålen en succé har du ett eget, personligt facit som du kan upprepa. Blev det fel så kan du göra annorlunda nästa år. Och det här med växtföljd blev plötsligt hur enkelt som helst.
Appen jag själv använder heter Gardenize och jag älskar den.
Växtskydd.
Alla sorters kål utgör en öppen inbjudan för kålfjärilen och alla dess hungriga larver. Och hur fascinerande det än är att följa larvernas framfart, så känns det sällan kul när allt som återstår är några rengnagda kålskelett. Som kålodlare har du två möjligheter:
Den ena är att täcka kålen med kålnät i samma veva som du planterar ut den – billigt men inte så snyggt.
Den andra är att spreja plantorna med biologiskt larvskydd i form av Bacillus thuringiensis, en bakterie som är ofarlig för alla utom för just larver. Tänk bara på att köpa larvskydd i tid och spreja så snart du ser att fjärilarna börjar svärma kring din kål, leveranstiden kan bli lång när alla drabbade kålodlare beställer samtidigt. Och även om larverna skulle hinna äta upp din kål – ge inte upp, den kommer igen.
Jord och gödning.
Svartkål tar den jord som bjuds men säger inte nej till ett extra tillskott av mull och kompost. Ljus är viktigt men planteringsavståndet förhandlingsbart och sträcker sig mellan 40 och 55 cm – ju större avstånd desto större och stiligare kål. Vattna jorden och var försiktig när du lossar plantorna ur trågen – rotsystemet är känsligt.
Svartkål är en hungrig gröda och vill ha mycket gödsel. Brunnen stallgödsel, gödselkompost och pelleterad hönsgödsel uppskattas varmt och under säsongens gång får du gärna komplettera med guld- eller nässelvatten någon gång i veckan. Torka är sällan något problem när svartkålen vuxit sig stor, däremot är det viktigt att inte låta småplantorna torka ut.
Skörd.
Att svartkål också kallas palmkål hänger samman med det korrekta sättet att skörda den. Fel sätt är att skörda en planta i taget, förslagsvis genom att såga av toppen alternativt hela plantan eller att slita upp den med rötterna.
Rätt sätt är att vittja hela beståndet genom att successivt skörda bladen närmast marken, ett eller några blad per planta. Svartkålen bryr sig inte, den siktar mot himlen och tillverkar bara nya blad i toppen. Med tiden kommer den att likna en palm med sin långa, kala stam.
En av alla fantastiska saker med svartkål a k a palmkål är att du kan skörda den enda in i december. Faktum är att den bara blir ännu sötare och godare av kyla, frost och snö. Ungefär tio veckor efter sådd kan du börja skörda och sen är det bara att fortsätta. Det är med andra ord bara onödigt att fylla frysen med svartkål – förvaringen sköter den själv.
Tips:
Det är inte snålt med frön i påsen och för egen del gör jag två separata sådder: en för den svartkål som ska planteras ut och bli stor, och en annan för den svartkål som jag odlar som salladsgrönsak och skördar av i maj när plantorna vuxit sig 10-15 cm höga. De förra sår jag glest, de senare så tätt att de späda plantorna på sikt kommer bilda en tät matta i brättet. Gott. Eller som Tove säger: GOTT!!!
Nästa vecka ska vi prata ut om att odla vitlök tillsammans med odlargeniet Agnes Stomsgaard. Vi hörs då.
Text: ©Lotta Lundgren