DET LUKTAR VITLÖK
Oktober till november.
Det går att sätta vitlök tidigt på våren, men vill du ha stora, välväxta lökar så är det hösten som gäller, då hinner vitlöken utveckla rötter och gro litegrann innan vinterkylan får tillväxten att avstanna. När jorden reder sig framåt vårkanten sätter vitlöken fart igen.
Från mitten av oktober är en bra tid att sätta vitlök, däremot ska man helst inte sätta den mycket tidigare än så.
Sorter.
Thermidrome är en stor, god, svagt rosa vitlök som trivs i vårt nordiska klimat och kan odlas över hela landet. Sabadrome är i stort sett samma lök som Thermidrome fast ännu större. Den rosa Sabagold är mångas favorit, bland annat för att den är skördeklar redan från mitten av juli. Vackra Germidour har skära klyftor och bra smak, men passar bäst för dig som odlar i södra till mellersta Sverige. Messidrôme är vit och tål att odlas ända upp i norr.
Jord.
Bästa jorden för vitlök är en lätt jord med hög mullhalt. Näst bäst är sandjord – ju högre mullhalt, desto bättre. Odlar du i pallkrage fylld med jord från påse kommer vitlöken också trivas utmärkt. Eftersom lökens rötter inte går så djupt räcker det att odla i enkla pallkragar – tänk bara på att pallkragar alltid kräver mer vattning eftersom jorden snabbt torkar ut.
Det går att odla vitlök i tung lerjord men också men det är lite knepigare. Har du möjlighet att förbättra jordens struktur med kompost och organiskt material innan du gräver ner löken – gör det – det kan ta lite tid innan sättlöken hinner utveckla sitt rotsystem, och blir hösten ovanligt regnig finns det risk att de rotlösa klyftorna ruttnar i den våta lerjorden. I en lerig jord kan det därför vara bättre att sätta löken så sent som möjligt, gärna en bit in i november. Du kan också hjälpa vitlöken på traven genom att odla i upphöjd bädd och grunda sättfårorna med mullrik planteringsjord.
Upphöjda bäddar.
På grund av sin kompakta struktur tar det längre tid för lerjord att värmas upp om våren. Därmed tar det också längre tid för vitlöken att komma igång efter vintervilan. Ett sätt att snabba på uppvärmningen är att odla i upphöjda bäddar, alltså ett kupat trädgårdsland där själva jordbädden är högre än marknivån. I en upphöjd bädd får jorden större yta mot solen, kan därför absorbera mer värme och kyls inte av underifrån i samma utsträckning som en platt bädd.
Det finns flera sätt att åstadkomma upphöjda bäddar. Det bästa är förstås att bygga på jordens volym med stora mängder kompost som blandas ner i jorden. Ett annat, lite fuskigare sätt är att gräva ett smalt dike runt själva trädgårdslandet och lägga upp den uppskottade jorden ovanpå.
Mull i fåran.
Nu ska vitlöken äntligen ner i jorden. Börja med att gräva raka planteringsfåror med ett radavstånd om minst 30 cm – med tätare rader än blir det svårt att mulla ner gödseln mellan raderna när vitlöken blir hungrig framåt våren.
Odlar du i mullfattig sand- eller lerjord kan du ge vitlöken en bra start genom att grunda planteringsfårorna med gödslad planteringsjord av högsta kvalitet.
Sätt klyftorna med ett avstånd om 10-15 cm (om du inte har massor av sättvitlök och planerar att skörda varannan lök som späd primörlök i juni – då sätter du klyftorna med ett radavstånd om 5-6 cm).
Lagom sättdjup är 6 cm. Eftersom en vitlöksklyfta är ungefär 3 cm hög kan du tänka att den ska täckas med lika mycket jord som löken är lång. Tryck ner klyftorna med spetsen uppåt, stoppa om den med ytterligare planteringsjord och täck med jord från fårans sidor. Vattna inte.
Vår och sommar.
Så snart jorden reder sig (alltså när den tinat efter vintern och börjat värmas upp av vårsolen) blir vitlöken hungrig och behöver gödslas. Även om lök och vitlök inte är fullt lika näringskrävande som exempelvis kål, zucchini och tomat, så bör du inte snåla med gödseln om du vill ha stora vitlökar med rejäla klyftor.
Gödselkompost eller brunnen stallgödsel är bäst, då frisätts näringen långsamt och under lång tid. Pelletterad hönsgödsel fungerar också men verkar mycket snabbare, ge i sådant fall lite mindre portioner flera gånger under säsongen. Du kan också gödselvattna med nässelvatten, guldvatten eller gödselvatten någon gång i veckan.
Har du tillgång till färskt gräsklipp så kan du gödsla med det genom att lägga ut ett 5 cm tjockt lager och vattna ovanpå. Tänk bara på att lämna en liten cirkel runt varje lök – gräsklipp blir så varmt när det bryts ner att växterna kan få brännskador vid direktkontakt. Att täcka jorden kring löken är för övrigt ingen dum idé – vitlök uppskattar inte torka och täckt jord håller kvar fukten i marken, dessutom får ogräsfrön svårare att rota sig. Lägg på ett nytt lager färskt gräsklipp minst en gång till under säsongen.
Att hålla efter ogräset är extra viktigt när det gäller just lök; eftersom den till skillnad från de flesta ogräs har ett litet och ytligt rotsystem, är den mycket känslig för konkurrens om vatten och näring. Av samma anledning är det en dålig idé att samodla lök med andra växter.
Lök i blom.
Ibland kan det hända att en rak och ståtlig stängel reser sig från mitten av lökblasten. Det betyder att din lök vill gå i blom och är tyvärr inte lika trevligt som det låter. Lök som tillåts blomma blir nämligen hård och träaktig. Antingen klipper du ner stängeln ända ner i botten och lägger den på grillen, eller så skördar du hela löken genast.
Skörd.
När blasten börjar gulna, i slutet av juli för de tidiga sorterna, några veckor senare för övriga, är löken skördeklar. Välj en dag med varmt och vackert väder, ta upp löken, skaka av jord och lägg ut den att torka några dagar i full sol. Låt blasten sitta på tills den torkat helt – det ökar vitlökens hållbarhet.
Skördad lök ska förvaras torrt, gärna i rumstemperatur – i kylskåpets fuktiga miljö vill klyftorna gärna börja gro igen.
Har du odlat mycket lök kan du spara eget utsäde till kommande år. Bäst är om lökarna förvaras på en bricka eller platt tråg, alltid torrt och gärna ljust.
Text: ©Lotta Lundgren