JORDÄRTSKOCKA

Om jordärtskockan.

Den härdiga jordärtskockan är en nära släkting till solrosen och räknas till de perenna, alltså fleråriga rotfrukterna eftersom rotknölarna klarar att övervintra i jorden. Förutom att rotknölarna är en delikatess är jordärtskockan en prydnad för vilken trädgård som helst; de bladbeklädda stänglarna kan bli närmare tre meter höga och även om artens biologiska klocka är programmerad för sydligare breddgrader så finns det några sorter som hinner blomma innan den svenska höstkylan får dem att vissna ner. För den som söker ytterligare anledningar att odla jordärtskockan så ger den, stick i stäv med sina blygsamma krav på vattning, jord och gödning, i regel stor skörd. Under optimala förutsättningar kan den producera så mycket som tjugo kilo skockor per kvadratmeter.

Sorter.

Antalet sorter som säljs för utsäde är minst sagt magert med tanke på alla sorter som finns, om än inte i vår del av världen. Generellt gäller att de vit- eller brunskaliga sorterna är mer köldtåliga medan de rödskaliga sorterna blir skördeklara tidigare.

  Bianca eller Bianka blommar i skyar av gult innan den svenska säsongen är över. De aningen ojämna knölarna har vitt skal och kött, och sorten ger mycket skockor. Rödskaliga Marsvinsholm har relativt släta skockor och är lättast att få tag på så länge man håller sig framme i tid. Blue French klassas som en gourmetsort och har brunt skal och vitt kött.

  Bland de ovanligare sorterna finns bland annat Golden Nugget som har avlånga, släta knölar med gult kött, Stor Fransk (French Mammoth White eller Mammoth White) som ger extra stora, vita skockor och gourmetsorten Franska Fuseau som har extra tunt skal. Dwarf Sunray behöver inte skalas alls, är lågväxande och säljs ibland som perenn prydnadsväxt.

  Certifierat utsäde garanterar att skockorna du köper för att sätta inte bär på några sjukdomar som kan spridas vidare till din jord. Får du inte tag på utsäde går det att köpa ekologiska eller ännu hellre biodynamiskt odlade jordärtskockor (KRAV respektive Demeter) och sätta dem – risken att de bär på smitta går inte att utesluta men den är mycket liten.

Läge.

Var man ska sätta sina jordärtskockor kan vara bra att fundera igenom; en tät rugge som sträcker sig nästan tre meter upp i luften riskerar nämligen att kasta skugga över sina närmaste grannar. Har du inget annat val än att sätta dina jordärtskockor jämte annat som också vill ha ljus: ge skockorna den mest nordliga placeringen.

  Full sol är allra bäst men delvis halvskugga fungerar också. Sandig mulljord står allra högst på önskelistan men väldränerad lerjord går det med. 

Att sätta jordärtskockor.

Knölarna sätts på våren så snart jorden blivit varm nog att gräva i. Sätt dem på ett djup om 15 cm och med ett plantavstånd om 30 cm – framåt hösten breder rotknölarna ut sig åt alla håll och då vill det till att det finns plats att expandera. För maximal skörd rekommenderas ett radavstånd om 60 cm – då blir det också lättare att mylla ner gödsel mellan raderna framåt hösten. Täck gärna med 10 cm färskt gräsklipp och vattna om jorden inte redan är mycket fuktig – då får skockorna näring samtidigt som jorden skyddas från uttorkning.

  Inom några veckor slår de ljusgröna bladrosetterna ut över jordytan.     

  Odlar du i hink eller kruka om minst 10 liter så får du rum med en skocka, inte mer, annars sprängs kärlet av skockornas tryck framåt hösten.

  Friland är bäst men pallkrage fungerar också.

Gödning.

Det är om hösten som själva skockorna växer till sig och det är också då du ska sätta in gödning om du vill ha stor skörd och rejäla skockor. Stallgödsel är bäst men hönsgödsel går också bra. Snåla inte och vattna ordentligt så att gödningen tränger ända ner till de hungriga rotknölarna.

Skörd och utsäde.

Framåt september-oktober, när de gröna stänglarna gulnat och börjat vissna ner, kan du skörda de första jordärtskockorna och sedan är det bara att fortsätta – odlar du mycket kan du skörda ända fram till april, förutsatt att marken inte fryser. Jordärtskockan tål förvisso så låga temperaturer som 18-20 minusgrader, men det krävs bara några minusgrader för att det ska bli knepigt att hacka sig ner till skockorna. Ett tips är att täcka odlingsplatsen med ett tjockt lager löv och halm som hindrar kylan att krypa ner i jorden.

  När majsolen värmt upp jorden på nytt, gräver du upp alla skockor – de sprider sig nämligen som ogräs om de får ligga kvar i jorden. Jordärtskockor som skördas om våren anses extra delikata och har dessutom längre hållbarhet i kylskåp. Ta undan de slätaste skockorna till utsäde och ät upp övriga. Vill du ha mycket och stora jordärtskockor är det bäst att byta växtplats varje år men det är inte nödvändigt.

©Lotta Lundgren