KRONÄRTSKOCKA

Om kronärtskocka.

Kronärtskockan är en tistelväxt i Kardon-gruppen och en av de mest anslående grönsaker man kan odla; med sina blågröna till silverfärgade blad och enorma knoppar kan man ärligt talat odla den bara för att den är så snygg. Å andra sidan är knopparnas krämiga blombottnar en delikatess, och om du lyckas övervintra dina plantor så kommer de med åren bli mycket produktiva: med ett par år på nacken kan en enda planta ge så mycket som 15-30 kronärtskockor; orkar du inte äta upp allihop kan du alltid lämna kvar några på plantan och berusa traktens alla pollinerare med en gigant till blomma som dryper av nektar.

Sorter.

Green Globe och Violet Globe är gamla sorter och relativt enkla att driva upp från frö. Ger stora, sfäriska gröna respektive violetta skockor.

  Imperial Star sätter knoppar tidigare än andra sorter och utmärker sig genom att ge extra söta skockor. Kan drivas upp från frö eller köpas som uppdriven planta.

  Herrgårds ger många, små och mycket goda skockor per planta och skiljer sig från mängden med sitt silvriga bladverk och buskiga växtsätt. Sorten, som än så länge bara säljs som uppdriven planta är härdig ända upp till zon 4 enligt SLU men bör vintras in med samma omsorg som övriga sorter om du vill att den ska bli långlivad. På grund av sitt utbredda växtsätt kräver Herrgårds större planteringsavstånd.

  Violetta di Chioggia är en italiensk sort som ger många tulpanformade skockor som skiftar i violett. Anses mindre härdig än övriga men har övervintrats av odlare ända upp i zon 3.

Växtplats.

Kronärtskockan vill ha skyddat läge och full sol. En stark rekommendation är att odla den där du kan se den. Har du inte plats i trädgårdslandet men en ledig lucka i blomsterrabatten kan du till och med odla den där, förutsatt att du har djup och bra jord i din rabatt. Pallkrage fungerar också: tänk två plantor per pallkrage för alla sorter utom Herrgårds som slukar en pall per planta.  

  Odlar du i stora krukor på balkongen kan kronärtskocka absolut vara en grönsak att satsa på. I sådant fall är det nästan enklast att köpa en till tre uppdrivna plantor.  

 Ytterligare en möjlighet är att odla kronärtskocka i växthus. Det är kanske inte det bästa sättet att tillvarata dess skrytfaktor men förenklar avsevärt när det är dags att förbereda plantorna för vintern.

Förkultivering.

Kronärtskockan är en riktig sölkorv och tiden mellan sådd och skörd är lång. Det gäller med andra ord att så fröna tidigt, förslagsvis redan i februari vilket betyder att du måste ha någon form av växtbelysning.

  Använd fin, ogödslad såjord och planteringskrukor i plast – små pluggbrätten torkar snabbt ut och det tål inte de unga plantorna. Sätt ett frö i varje kruka på ett djup om 2 cm. Täck med jord, vattna igenom och sätt en plastpåse punkterad med lufthål över krukan. Minst 20°C vill fröna ha för att gro, vanligtvis inom tio dagar efter sådd, placeras de med fördel svalare. Från och med att det börjar spira grönt i krukorna ska växtbelysningen vara påslagen 14-16 h/dygn. Glöm inte att vattna!

  När plantornas blad mäter 10 cm är det dags att byta till större krukor och välgödslad planteringsjord. Tippa ut den mindre krukans innehåll i handen, sätt ner hela klabbet i den större krukan och fyll på med bästa tänkbara planteringsjord eller urn-jord.  

Jord och gödning.

Kronärtskockan vill ha djup, lätt, luftig och mullrik jord. Jordförbättra med kompost eller blanda upp med planteringsjord från påse. Gödsla generöst med brunnen stallgödsel eller komposterad kogödsel på påse så får plantorna kontinuerlig tillförsel av näring hela säsongen. Vill du göra dig till så ger du ett extra tillskott av kalium genom att berika jorden med vedaska och stenmjöl, ungefär en deciliter av vardera per planta.        

Utplantering.

Från mitten av maj bör nätter med frost vara ett avslutat kapitel och därmed är det dags att plantera ut kronärtskockorna. Helst ska de avhärdas före utplantering, alltså gradvis få vänja sig vid direkt solljus genom att stå utomhus några timmar om dagen under en till två veckors tid. Har du bättre saker för dig än att ränna ut och in med plantor hela dagarna så kan du göra som jag och täcka plantorna med fiberväv den första veckan; lägg över i ett löst sjok och förankra väven i marken med några stenar. Väven skyddar även mot sniglar som är mycket förtjusta i de unga kronärtskockornas späda blad. Håll ut – sniglarnas intresse avtar i takt med att plantorna blir större och grövre.

  Räkna med ett plantavstånd om minst 80 cm åt alla håll, för den storväxta Herrgårds vill säga gäller hela 150 cm. Gör ett stort hål, vattna igenom, fodra med gödslad planteringsjord eller komposterad kogödsel på påse, frigör plantan ur sin kruka och sätt ner. Marktäck gärna med färskt gräsklipp som både gödslar och förhindrar att jorden torkar ut. Gödselvattna ett par gånger per säsong.

Angrepp och sjukdomar.

Kronärtskockan drabbas sällan av sjukdom, däremot är bladlöss ett vanligt problem. Precis som hos bondbönor ansamlas de svarta lössen gärna i de spädaste skotten i plantornas topp där de suger näring ur växtens blad. Spruta bort dem med vattenslangen eller blanda till en såpalösning av 1 l vatten, ½ dl såpa och 2 msk rödsprit. Spreja plantan en gång i veckan.

Skörd och förvaring.

Från juli kan du skörda de första skockorna. Fleråriga plantor ger mycket mer än ettåriga. Om du vill spara och frysa in behöver du först ansa och förvälla skockorna; de grova holkbladen blir vattniga och trista av frysning och tar bara plats i frysen. Tillsätt en pressad citron till en kastrull saltat vatten och koka upp. Skär bort kronärtskockans övre halva och den krans av blad som omger blombottnen. Förväll i 15 minuter, låt svalna och rinna av, plasta in och frys.

Övervintring.

I vårt nordiska klimat måste kronärtskockan få hjälp att övervintra, annars dör den av följande två anledningar:

  a) Roten fryser ihjäl när tjälen går ner i marken.

  b) Den känsliga stjälkbasen vid jordytan ruttnar eftersom det blir för blött när nederbörden inte kan tränger ner i de frusna, undre marklagren och istället förvandlar det övre lagret till en blöt gegga. 

  För att lyckas övervintra en medelhavsväxt som kronärtskocka gäller det alltså att låta den gå i en mildare form av vinterdvala genom att hålla torrt kring stjälkbasen och isolera marken mot kylan så att jorden kring rötterna inte fryser. Att gå i vinterdvala är perenna växters sätt att överleva årets kalla och mörka period. När höstkylan kommer forslas all livskraft och energi ner till roten och de gröna delarna ovanför jord vissnar ner. Växten lever men dess ämnesomsättning sjunker till ett minumum i väntan på att värmen ska återvända så att jorden tinar och åter blir fuktig.

Övervintring i växthus:

Tillhör du den lyckliga skara som äger ett växthus är det enklast att övervintra kronärtskockan där. Solen värmer upp luften i växthuset också om vintern och även om temperaturen sjunker så snart det mörknar så blir jorden sällan lika genomfrusen som utomhus. Dessutom kan du själv reglera jordens fuktighet. Vintern är och ska vara en period av torka; för mycket fukt stör växtens vinterdvala men inget vatten alls gör å andra sidan att de torkar ut. Ett tips är att investera i en billig fuktmätare för dryga hundralappen. Slår den i botten och indikerar att jorden runt plantorna är helt torr är det dags att vattna – men bara precis så mycket att visaren indikerar fukt igen.

  Gräv upp plantorna och gräv ner dem i växthusbäddarna så snart du tömt och städat ur växthuset för säsongen. Så länge bladmassan är grön kan du fortsätta vattna, när den gulnar och vissnar ner är det dags att hålla igen. Klipp ner mittstängeln ungefär 30 cm ovanför jorden och kupa upp jord runtom. Täck slutligen med isolerande material som halm, torra löv och granris men låt toppen av stjälken titta upp i mitten, den fungerar som ett luftrör ner till roten.

Övervintring på friland:

När bladen vissnat ner, klipp av mittstängeln ungefär 30 cm ovanför jorden och kupa upp jord eller ännu hellre torvblandad jord runtom. Isolera mot kylan genom att täcka marken med luftiga material som halm, torra löv och granris, men låt toppen av stjälken titta upp i mitten, den fungerar som ett luftrör ner till roten. Placera något som förhindrar att regn gör jorden kring plantan blöt, exempelvis en täckt låda eller lövkorg förankrad med en sten så att den inte blåser bort.

Vårväckning:

När ljuset och värmen återvänder framåt maj kan du börja lyfta bort täckmaterialet så att bladen som förhoppningsvis börjat spira nås av ljuset. Men var väldigt, väldigt försiktig – de bleka, späda bladen är så sköra att de går av för minsta lilla. Ser du inget grönt – ge inte upp utan vattna och vänta. När bladen börjar bli gröna kan du ge en första giva gödsel.  

Text: ©Lotta Lundgren